Oxidation och reduktion

Oxidation och reduktion inträffar när vinet syresätts för mycket respektive för lite. Följaktligen gäller det att vinet syresätts lagom mycket. Ett reducerat vin utvecklar en smak som påminner om ruttet ägg. Ett oxiderat vin andra sidan resulterar i karamelltoner och en färgförändring mot brunaktiga toner.

Medan plastkorkar låter syre passera rakt igenom och skruvkorkar isolerar vinet helt från omvärlden finns det bara en förslutningsmetod som åstadkommer denna balans. Naturkorken släpper inte in något syre utifrån, men tack vare materialets unika uppbyggnad kan vinet syresättas ändå. Det är de syremolekyler som frigörs från hålrummen inuti naturkorken som bevarar och utvecklar vinets karaktär.

TCA – vinets sämsta vän

En naturkork har mycket kärlek att ge sitt vin, men visst har det funnits tillfällen när relationen satts på prov. Genom historien har defekta viner som doftar mustigt av blöt hund automatiskt stämplats som ”korkskadade” – även i fall när naturkorken är helt oskyldig. I själva verket kommer doften från TCA (2,4,6 – Trichloroanisole), en kemisk substans som existerar naturligt t. ex. trä, vatten, mark, grönsaker, frukt eller kork.

Idag vet vi att TCA är ett helt ofarligt ämne som utvecklas när svampsporer reagerar organoklorid-blandningar. Det betyder att det finns en risk att TCA bildas när svampsporer fenoler, och klorid finns närvarande. Mycket små mängder uppmätta I nanogram räcker för att ett vin ska uppfattas som defekt. Om ett vin uppfattas som defekt eller inte beror också individens känslighet, tillfälle eller typ av vin

Väl medvetna att TCA kan utvecklas i naturkork har korkindustrin under 2000-talet tagit TCA-problematiken på allvar och lagt stora resurser på forskning och utveckling. Denna satsning börjar nu ge resultat tack vare nya metoder för förebyggande och ”kurativa” åtgärder samt kvalitetskontroll.

Kampen mot TCA börjar redan i skogen
Det har visat sig att den nedersta delen av korkekens bark har en ökad risk för att vara bärare av TCA. Därför används denna del inte längre till att producera vinkorkar.

När barken sedan kommer till fabriken placeras den på cementunderlag och skyddas från kraftiga regnfall av sin böjda form. Väl inne i fabriken både kokas och ångas barken för att minska risken för TCA-angrepp. Dessutom har det utarbetats en branschstandard ”International Code of Cork Stopper Manufacturing Practices” som reglerar hur korken ska hanteras hela vägen från ekskogen till vinflaskan.

En högteknologisk kvalitetskontroll
Den minskade förekomsten av TCA beror till stora delar på genomförda förbättringar under produktionsprocessen. Kvalitetskontrollen är inbyggd i alla faser. Till att börja med används kvalitetskontroll till att förhindra att kontaminerad kork används till vinkorkar. Den andra sk ”kurativa” metoden går ut på att anta att TCA är närvarande för att sedan identifiera och avlägsna substansen.

För att lyckas används bl a avancerade analystekniker som gaskromatografi. Jämfört med den mänskliga näsan – som också används i kampen mot TCA– är gaskromatografi både mer objektiv, precis och pålitlig. Denna teknik kan upptäcka nivåer av TCA som är mycket lägre vad som kan spåras av det mänskliga sinnet.

En historia gjord av kork

Det allra första spåret av kork i historien dateras 3000 f Kr när materialet användes som fiskeredskap i Kina och Egypten. Även korkens förhållande till vin går lång tid tillbaka. Första beviset kommer från den turkiska staden Epheseus där en korkförseglad Amfora från första seklet f Kr hittades fylld med vin. Även i Pompeji har det grävts fram korkade vinamforor efter vulkanutbrottet år 79 e Kr.

Under denna period beskrevs korkeken som en symbol för frihet och heder i verket ”Natural History” Faktum är att under första seklet e Kr dedikerade romarna korkekarna till guden Jupiter och endast präster hade tillåtelse att hugga ner trädet.

En av korkens största förespråkare var den franske munken Dom Pierre Pérignon. I mitten av 1600-talet började han – efter noggranna tester – att använda kork för att försegla sin berömda champagne. Under 1700-talet kom produktionen av vinkork igång på allvar och idag använder 12 miljarder vinflaskor årligen det 100% naturliga materialet kork för att bevara och utveckla sitt eftertraktade innehåll.

Naturens bästa uppfinning?

Materialet naturkork har flera sällsynt eftertraktade egenskaper som gör det lämpligt för många användningsområden utanför vinvärlden. Genom åren kork lämnat avtryck inom exempelvis design, arkitektur och högteknologi. Bland naturkorens unika egenskaper:

1. Extremt lätt
2. Ogenomträngligt för vätskor och gaser
3. Elastisk och möjlig att trycka ihop
4. Isolerar både värme och ljud
5. Svårantändligt.
6. Ruttnar inte
7. Beständigt

Möt familjen vinkork

Den massiva naturkorken är det bästa valet för viner som ska lagras en längre tid. Vid sidan om den massiva naturkorken produceras det även ett antal sk tekniska korkar. Inga delar av barken tillåts gå till spillo. Barkbitarna som blir över när den massiva naturkorken tryckts ut mals därför ner för att återuppstå i nya former.

Den mest kända varianten är självklart champagnekorken som i allmänhet har en eller två skivor av massiv naturkork fastklistrade i ena änden. Precis som tekniska korkar för vin är det denna del korken som kommer i kontakt med champagnen/vinet. Det gör att denna typ av kork till ett utmärkt alternativ för viner som ska lagras upp till två år.

Välkommen till korkskogen

Naturkork växer upp i ekskogarna eller ”Montados” som de kallas i Portugal där över 50 % av världens naturkorkar produceras. Här ses skogarna som en del av det nationella arvet. Utan den omtanke, lagstiftning och skötsel som omgärdar produktionen av naturkork skulle dessa känsliga ekosystem helt enkelt inte kunna överleva.

Ekträdet (Quercus Suber L) kan bli upp till 30 meter högt och leva upp till 250 år. Den unika barken skyddar trädet från under de kallaste vintrar och varmaste somrar. I Medelhavsregionen är skogsbränder vanliga, men tack vare extremt värmebeständiga barken kan trädet t o m överleva eldens lågor.

Ingen annan skog är hem för mer liv. Här bor tusentals av olika växt- och djurarter, bland annat det utrotningshotade Iberiska lodjuret och kungsörnen. Dessutom har många invånare i länderna runt Medelhavet ekskogarna att tacka för sitt uppehälle. Totalt är ca 100 000 människor ekonomiskt beroende av produktionen av naturkork.

Bryter ner koldioxid

Ekskogarna fungerar som Europas gröna lunga och absorberar tonvis med CO2 varje år. Istället för att driva på klimatförändringar omvandlas CO2 till ofarlig och livsviktig syre genom fotosyntes. Även utan att ta hänsyn till den mängd koldioxid som fångas av korkekarna är frisläppta gaser associerade med växthuseffekten 24 gånger lägre under tillverkningen av naturkork jämfört med skruvkapslar och 10 gånger lägre än syntetiska korkar. Enkelt utryckt: Genom att välja ett vin med naturkork är du med och bekämpar växthuseffekten.

100% naturligt

Till skillnad från vinkorkar i plast och skruvkorkar är naturkorken 100% förnybar och nedbrytningsbar. Inte ett enda träd kommer till skada eller huggs ner under produktion. Från korkek till flaska går det åt 4-5 gånger mindre energi jämfört med konstgjorda förslutningsmetoder. Och när naturkorken lämnat vinflaskan kommer den aldrig riskera att hamna i havet som miljontals av sina syntetiska motsvarigheter.